skip to Main Content

Avelsrekommendationer

Avelsrekommendationer för uppfödare av Berger des Pyrénées fastslagna av CBP’s styrelse den 30 mars 2021.

Som medlem i SKK organisationen är alla ålagda att följa dessa grundregler. CBP förväntar sig att uppfödare följer rasens standard och INTE avlar med hundar som följer under rasstandardens ”Allvarliga och diskvalificerade fel”. Uppfödare förväntas även kontinuerligt utvärdera sitt avelsarbete.

För dig som har frågor eller avsteg från gällande avelsrekommendationer och vill ansöka om dispens gäller följande:

  • Handläggningstiden är 2-4 veckor, akuta ärenden hanteras så fort som möjligt. Vid behov av kompletterande uppgifter kan handläggningstiden förlängas.
  • Planerade åtgärder får inte påbörjas innan CBP’s styrelse beslutat i ärendet.
  • Dispensansökningar skickas till CBP’s styrelse via epost ordf@clubbergerdespyrenees.se
SKK Grundregler
AVELSRÅD

Har du frågor om avel? Kontakta Rasutvecklingssektorn – RUS

rus@clubbergerdespyrenees.se

HD-status

För avelshundar krävs officiell känd HD-status. Uppfödare bör i möjligaste mån använda avelshundar med HD A, B eller UA.

HD C accepteras under förutsättning att den aktuella avelshundens föräldrar är officiellt avlästa med HD A, B eller UA. Avelshunden skall då alltid paras med HD A, B eller UA. Eventuella avkommor skall noga utvärderas innan föräldrardjuren går i avel igen. 

Avel på avelshundar som lämnat avkommor HD D eller E, skall noga övervägas av CBP/RUS sektor, om fortsatt avel kan ge valphänvisning.

Meriter

Alla avelshundar skall ha minst ett VERY GOOD på officiell utställning.

Stubbsvans

CBP rekommenderar inte avel mellan individer där båda har stubbsvans.

Inavelsgrad

Rekommenderad inavelsgrad max 6,25%, dvs kusinparning. Vid överträdelse kommer aktuell kull ej att annonseras på klubbens webbplats.

Övrigt

CBP/ RUS sektorn förbehåller sig rätten att neka valphänvisning på individer där genetiska sjukdomar (tex. ED, genetiska ögonsjukdomar, patella luxation o.s.v) som inte är ovan nämnda, finns dokumenterade på tilltänkta avelshundar.

Korsavel 

SKK har beslutat att från 2018 tillåta korsavel mellan rasvarianterna, dvs ingen dispensansökan behövs.

Fr o m 1 januari 2020 gäller följande registreringsregler.
Parning mellan varianterna är tillåten, valparna registreras som den variant tiken är registrerad som. Omtypning av variant kan ske först efter besiktning av för rasen auktoriserad domare då hunden uppnått lägst 15 månaders ålder. Hund ur korsavelskull skall ha genomgått eventuell omtypning till rätt rasvariant innan avel.

Om du vill få en bedömning och eventuellt göra en omtypning så tar du kontakt med SGVK, antingen via mail på utstallning@sgvk.se  eller Annelie Karlsson Karjalainen på tfn 0730-77 42 99. De svarar på frågor och hjälper till att få kontakt med domare och ombesörjer sedan allt det praktiska och ser till att omtypning kan ske vid ett passande tillfälle.

Rasspecifik avelsstrategi för Berger des Pyrénées
à poil long och face rase

Revidering av RAS genomfördes under 2021 och blev fastställd av SKK 2022-02-01. Du hittar det kompletta RAS-dokumentet på SKK hemsida.
Nedan kan du läsa sammanfattande utdrag.

Avelspolicy för Berger des Pyrénées

Målet med RAS är att väcka intresse för arbetet med att bibehålla rasen dvs en sund rastypisk Berger med rasens typiska temperament. För att utveckla en ras med en, i hela världen, liten population krävs en målinriktad, långsiktig och hållbar avel. Det krävs samarbete mellan uppfödare, hanhundsägare och hundägare, även över landsgränserna. Vi måste alla sträva efter att bibehålla den friska ras vi har idag. För en fortsatt positiv utveckling av rasen behöver vi riktlinjer för aveln i Sverige:

  • En ökad genetisk variation och bibehålla en låg inavelsgrad.
  • En god hälsa som gör att vi får behålla vår kamrat i många år.
  • Bibehålla en god reproduktionsförmåga.
  • Bevara rasens mentala egenskaper. En vaken hund med fina vallningsegenskaper och fin samarbetsförmåga som kommer väl till pass för många andra hundsporter. Detta genom att endast använda hundar med ett rastypiskt temperament och undvika individer som uppvisar mycket rädslor och/eller skygghet.
  • Funktionell exteriör som överensstämmer med rasstandarden. Motverka ytterligheter genom att använda individer som håller sig inom rasstandaren.

Rasens population och avelsstruktur

Den genetiska variationen i Sverige idag bedöms som förhållandevis god med tanke på den relativt smala genbas som rasen har i hemlandet. För att undvika att hamna i en återvändsgränd avseende aveln och för att rasen i framtiden skall kunna stå emot sjukdomar är den genetiska variationen viktig.

Mål
Att bibehålla den genetiska variationen och en låg inavelsgrad.
Att värna om den ursprungliga pälsen för Face Rase.

Strategier

  • Att verka för att uppfödarna skaffar sig en god kännedom om rasen och aveln, även utomlands eftersom vi är beroende av den.
  • Att med hjälp av en kunnig avelssektor också kunna ge råd och stöd i uppfödarnas framtida avelsarbete.
  • Att verka för att så många hundar med så lågt släktskap som möjligt används i aveln. På så sätt hålla en låg inavelsökning i rasen.
  • Att inte göra närmare släktskapsparningar än kusiner, 6.25 %. Prioritera nya linjer i aveln.
  • Att uppmuntra uppfödarna att i högre utsträckning söka nya hanhundar i utlandet.
  • Att be uppfödarna att informera sina valpköpare om att inte kastrera friska hanhundar. Ge unga hanhundar lite mera tid om könsdriften är låg.
  • Fortsätta med att ha få avelsrekommendationer för att inte begränsa användandet av kliniskt friska hundar i aveln.

Exteriör

Rasen är en arbetande hund och dess exteriör och mentalitet bör uppvisa vad den är ämnad för. Den skall ha en för vallhundar typisk vacker resning. Rasens helhet bestäms av goda vinklar och en välkonstruerad kropp. Den skall alltid vara vacker i linjerna – spänstig och harmonisk. Den får aldrig verka lågställd. Rörelserna skall vara fria, snabba och marknära utan överdrift. Typ, uttryck och rörelser måste alltid komma i första hand. Vare sig små, klena eller för stora och tunga individer är önskvärt. Man kan se en uppdelning av rasen vad gäller storlek i förhållande till användningsområde. Rasens används aktivt i agility, där man eftersträvar mindre storlekar, varpå det förekommer en riktad avel. Det är inget som rasklubben står bakom utan vi strävar fortfarande efter storleksmässigt och typmässigt korrekta hundar. Dåliga bakställ, höga svansar, smal skalle och bristfälliga rörelser är att ta i beaktning och skall kvalitetsbedömas därefter.
Kroksvans förekommer i rasen. Det är inget större problem men inte önskvärt. Rasen är fortfarande en kuperingsras i sitt hemland, även om kupering även där har minskat radikalt. En öppen dialog mellan uppfödare är av yttersta nödvändighet då informationen i hemlandet är bristfällig.

2018-01-01 beslöt SKK att tillåta avel mellan de båda varianterna, utan som tidigare ett dispensförfarande. Man tyckte att man på det sättet skulle kunna öka den genetiska variationen. CBP överklagade beslutet, för att raserna redan är mycket närbesläktade och inte minst för att finns en risk att det korrekta hårlaget för Face rase kommer att minska. Merparten av individerna inom Face rase är redan bärare av pälsanlaget för poil long. Detta är något rasklubben måste ta i beaktande. För den intresserade finns det möjlighet att använda gentestning som verktyg för att ta reda på pälsanlaget. Korsavel förekommer numera sällan i rasens hemland Frankrike.

Mål
Funktionell exteriör som överensstämmer med rasstandarden.
Fortsätta att motverka trender som medför att man försöker förändra rasen, framför allt storleken.

Strategi

  • Öka kännedom och kunskap om rasens exteriör hos uppfödare genom exempelvis möten och dialog med och mellan uppfödare samt regelbunden information till auktoriserade domare.
  • Informera om, var och när, vår årliga Rasträff äger rum för att öka intresset hos våra nya domare.
  • Upplysa uppfödarna att man bör använda hundar i aveln som håller sig inom rasens storleksmått.
  • Att alla hundar som går i aveln skall överensstämma någorlunda med rasstandarden och därmed undvika att använda hundar som har allvarliga eller diskvalificerande fel enligt rasstandarden.
  • Särskilt följa korsavelskullar för att sammanställa ett resultat till nästa uppdatering av RAS.

Mentalitet och bruksegenskaper

Trots den relativt stora variationen exteriört skall temperament och uppförande vara öppet och vaket för bägge rasvarianterna. Bergern har en speciell och unik karaktär. Det är en oerhört aktiv, alert, outtröttlig och intensiv hund som utstrålar energi, okynne och livsglädje. Ingenting går en Berger förbi och den vill gärna ha kontroll på hela sin omgivning. Den är snabb i reaktionerna och ständigt redo att svara på minsta retning. Vaktinstinkten hos rasen är stor och Bergern talar gärna om när något händer. Den är mycket lättlärd och formbar och har en stark flockkänsla, men är samtidigt även egensinnig, initiativrik och listig. Att äga en Berger kan ibland vara en utmaning i att försöka ligga steget före.

Rasen är i grunden en misstänksam hund och kan vara reserverad mot främmande, både människor och hundar. Därför kräver den social- och miljöträning redan från tidig ålder, och många gånger måste man lägga ner extra tid på framför allt hanteringsträning.

Rasens ursprung är som vallhund vilket innebär att den är i behov av aktivering om det så är att vara delaktig i familjens aktiviteter eller annan form av träning i vallning eller andra hundsporter såsom lydnad, rallylydnad, agility, freestyle, spårarbete etc. Den mår bäst av att få känna sig nyttig med en iver över att få vara till lags och med ett stort behov av att få springa fritt.

Mål
Sträva efter att till avel endast använda mentalt stabila, sunda och mentalt rastypiska hundar.
Bibehålla rasens ursprungliga mentalitet med egenskaper såsom vakt- och vallning
Öka antalet BPH testade hundar med 50% över kommande 10-årsperiod
Öka intresset för och kunskapen om vallning samt att hålla hög frekvens på antalet anlagstestade hundar

Strategier

  • Skapa fler tillfällen för genomförande av BPH gärna i samarbete med andra rasklubbar i SGVK:s regi och genom det uppmuntra till att fler avelsdjur mentalbeskrivs.
  • Stötta uppfödare i att informera korrekt och tydligt om rasens egenskaper och att välja rätt valpköpare.
  • Uppmuntra uppfödare att motivera valpköpare att låta beskriva sina hundar. Även om det är naturligt för rasen, med ett misstänksamt förhållningssätt mot främmande, får rasen inte bli för avvaktande mot främmande människor. Informera hundägare om rastypiska egenskaper och hur dessa hanteras på bästa sätt.
  • Säkerställ att uppfödare ger stöd till sina valpköpare i dessa frågor.
  • Verka för att det finns fler anläggningar i Sverige där klubben kan anordna helgläger och heldagar i vallning.
  • Uppmuntra uppfödare och bergerägare att vallanlagstesta sina hundar.
  • Informera och öka kunskapen om vallning genom återkommande inslag i BergerNytt samt hålla FB-gruppen “Bergervallning” aktiv genom inlägg med nyheter och tips om vallning

Hälsoläge

Vi kan glädja oss åt att de flesta av våra uppfödare anser att deras uppfödningar är mycket friska och även upplever att rasen fortsatt är frisk. Det bekräftades även av hundägare i samband med en omfattande hälsoenkät som genomfördes 2013. De sjukdomar som nämns i vår RAS omfattar ett mindre antal hundar. Det är fortfarande leder och akuta trauman som är orsaken till att hundägare söker vård för sina hundar, vilket bekräftas av statistiken hos försäkringsbolagen. Tyvärr är numera försäkringsstatistiken dåligt uppdaterad. Enligt försäkringsbolagen beror det på att de har för få hundar av rasen försäkrade och att de sällan är sjuka. Vi kan också glädja oss över att många Bergerägare får ha sin kamrat långt upp i åldern. Många hundar blir upp till 15 år och äldre.

HD statistik
Rasen är numera inte ansluten till SKK’s hälsoprogram. Ett val som gjordes av klubben för några år sedan med anledning av att det fanns en risk att tappa viktigt avelsmaterial och att andelen hundar med HD-grad D och E är fortsatt lågt.
Av 144 st face rase födda i Sverige mellan 2012-2020 är 99 st röntgade (64%). 77 % av de är avlästa med HD-grad A eller B. 23 % är avlästa med HD-grad C eller D. Ingen har avlästs med E.
Av 153 st poil long födda i Sverige mellan 2012-2019 är 63 st röntgade (40 %). 56 % av de är avlästa med HD-grad A eller B. 44 % är avlästa med HD-grad C D eller E.
Sedan 2008 tillåts även avel på hundar med HD-grad C i syfte att öka den genetiska variationen. Dessa avkommor står under särskild uppsikt.

PDA
Är en medfödd missbildning av de stora blodkärlen vid hjärtat och medför att blodet inte syresätts på rätt sätt. PDA förekommer i rasen och upptäcks oftast under de första 8 levnadsveckorna. Några fall har konstaterats i Sverige men det är fortsatt ett fåtal. Eftersom det inte finns någon bevisad arvsgång är det viktigt att uppfödare är ärliga när man drabbas, så att man inte korsar drabbade linjer med varandra.

TANDSTATUS
Vi vet sedan tidigare att tandförluster förekommer relativt frekvent i rasen. Det finns en arvsgång och uppfödare bör tänka på att inte dubbla drabbade linjer. Även tandhälsan har diskuterats bland framför allt uppfödare av poil long. De verkar drabbas av både tandsten och tandlossning. Det är svårt att kartlägga den ärftliga delen i tandhälsan. Men vi uppmanar våra uppfödare att informera och uppmuntra sina valpköpare att se tandhälsan som en del i den dagliga vården.

Hälsoläge forts.

KRAMPANFALL
Diagnostiseringen är svår eftersom just krampanfall också kan ske till följd av andra sjukdomar. I vår ras verkar det mest drabba hundar i medelåldern. En del hundar får bara enstaka anfall och andra måste medicineras. Fortsatt är det få drabbade hundar, runt 2 % ungefär. Här är det viktigt att uppfödare tar sitt ansvar och tar de drabbade hundarna ur aveln.

PATELLALUXATION
Fåtalet hundar är drabbade men det förekommer gravare luxationer som måste opereras. Av de hundar som kontrolleras av veterinär är det endast en som fått en 1, av de som publicerats på SKK’s avelsdata. Men antalet opererade hundar är några fler enligt inrapportering till Rasklubben och försäkringsstatistiken. Här är det också viktigt att det inte avlas på drabbade hundar och att uppfödarna är öppna med varandra och rapporterar in till Rasklubben.

REPRODUKTIONSFÖRMÅGA
Det är av största vikt att naturlig parning, valpning och omhändertagande av valpar fungerar komplikationsfritt.  Vi bör vara uppmärksamma på hanhundars ibland svaga könsdrift. För att inte förlora värdefullt avelsmaterial måste vi ge unga hundar tid, eventuellt utreda anledningen med hjälp av veterinär eller bara avvakta tills de blivit äldre. Flera friska hanhundar kastreras av bekvämlighetsskäl. Det är förödande för rasen. Därför är viktigt att uppfödare informerar sina valpköpare att inte kastrera sin hund utan att först ta reda på om hanhunden bör användas i avel.

Mål
Att bibehålla den friska ras vi upplever att vi har.
Att öka andelen HD-röntgade hundar och att i möjligaste mån endast använda hundar med HD-grad A eller B i aveln.

Strategier

  • Att öka medvetenheten om rasens hälsa hos våra uppfödare genom kontinuerliga hälsoenkäter och möten med uppfödare.
  • Att inte para hundar från drabbade linjer av krampanfall och patellaluxation för tidigt och först efter en noggrann utvärdering. Även tänka på att inte para drabbade linjer med varandra.
  • Verka för att öka medvetenheten om att det är viktigt att inte slentrianmässigt kastrera friska hanhundar.
  • Kontinuerlig uppföljning av våra hundars hälsa genom frekventa enkäter till klubben uppfödare och hundägare. Uppmuntra uppfödarna att varje år rapportera in eventuella sjukdomar till rasklubben.

Strategi för fortsatt avelsarbete 2020-2025

  • Att verka för en låg andel nära släktskapsparningar för att på så sätt minska inavelsökningen och bibehålla en låg inavelsgrad. Undvika avel närmare än 6,25 %.
  • Att i avel prioritera nya linjer och använda fler hundar i avel som har så lågt släktskap som möjligt.
  • Att uppmuntra våra uppfödare att söka sig utomlands för att para i högre utsträckning. Vi bör även undvika att sätta för hårda avelsrekommendationer så vi inte väljer bort för många användbara individer. Fokus skall ligga på det som verkligen ger hunden lidande och sjukdomar som förekommer mera frekvent i rasen.
    För att bibehålla en låg inavelsgrad bör aveln grunda sig på fler Individer och minska överanvändningen enstaka hanar eller tikar samt undvika avel på upprepade kombinationer.
  • Att i avel endast använda friska hundar utan kliniska symptom på sjukdom. Iaktta försiktighet när arvsgången inte är kartlagd på eventuella genetiska sjukdomar. Aldrig dubbla linjer där samma genetiska sjukdom förekommer.
  • Att uppfödarna i högre utsträckning uppmuntrar sina valpköpare att HD röntga sina hundar.
  • Att ha god översikt över HD statusen på rasen genom att fortsätt publicera HD statistiken i avelsrådets berättelse varje år.
  • Uppmuntra våra uppfödare att välja valpköpare där rasen kommer till sin rätt dvs aktiva hundägare som har stort intresse för aktivering och motion, gärna inom vallning.
  • Skapa förutsättningar för och motivera både uppfödare och bergerägare att mentalbeskriva och vallanlagstesta sina hundar.
  • Uppmuntra uppfödarna att använda individer som håller sig inom rasstandarden vad det gäller storlek. Detta för att undvika att rasen minskar i storlek för att passa in i specifika hundsporter. Även undvika att avla på hundar som har allvarliga eller diskvalificerande fel enligt rasstandarden.

.

HISTORIK

Rasens historia är mycket osäker. Bönderna hade alltid en gårdshund av den större modellen herdarna föredrog däremot en mindre hund. Ingen har ännu fastställt dess ursprung. Det finns en del förslag: det mest kända är att den härstammar från Tibetansk Terrier, men är de så lika om man ser på öron, svans och päls? Fransmännen har alltid haft starka regionala känslor och många tror att Berger des Pyrénées härstammar från en vildhund i Pyrenéerna. Det finns också en teori att Berger des Pyrénées liksom andra vallhundar, med mer eller mindre lång päls, härstammar från den ryska vallhunden.

På grund av de dåliga kommunikationerna mellan de isolerade dalarna var inavel vanligt och det fanns många olika typer i rasen. Man talar fortfarande om de 7 olika ”daltyperna” från: Arbazzie, Alun, Bagners, Cauterets, Labeda, Lesponne och St Beat. Det stora antalet typer gjorde det svårt för rasen att bli godkänd. Innan första världskriget var rasen okänd utanför Pyrenéerna. Under kriget användes dessa små hundar som rapporthundar över gränsen till Spanien och blev då mer kända. Åtskilliga försök gjordes att skriva en standard redan på 1800 talet, men det var inte förrän 1926 som rasen godkändes av FCI och därmed fick en rasstandard. Standarden skrevs för långhår, semilång och korthår, med en stor variation av mankhöjd för att passa in på alla de variationer man då kunde se i Pyrénéerna. Färgerna/päls benämndes fawn, grå, svart, harlekin och brindle och görs så än idag. Den första registreringen av Berger des Pyrénées gjordes 1933.

Back To Top
×Close search
Sök